En ny start
Och när allt packats ner... ska det packas upp också! Här står jag nu, mitt ibland väskor, påsar, fler väskor och ännu fler påsar, och tittar mest på allt. Allt ska upp och hängas in/strykas/tvättas och hitta sin plats. Igår stod fötterna återigen på svensk mark, efter en sex dagars lång roadtrip i Europa! Mamma och pappa hämtade upp mig med bil i London innan vi besökte Frankrike, Luxemburg, Tyskland och Danmark för att sedan landa i Sverige. Det var en riktigt mysig resa och vi har sett sådana fantastiska platser!
Att säga hejdå till värdfamiljen var något av det svåraste jag gjort... Att tvingas att stänga dörren om en storgråtande M, en glatt vinkande G (på blott ett år förstod hon inte vad som hände eller varför alla stod och grät, haha) och min härliga värdmamma var hemskt. Det var något som behövde göras dock, även om det ont. Vi hade en fantastisk mysig helg tillsammans, då vi bland annat åt två middagar och gick på marknad. En arenakonsert och avskedspicknick med de fina vännerna hann ockå med under den sista helgen såklart, det kommer bli så underligt att inte träffa dem hela tiden...
Det är svårt att sätta fingret på hur det känns att vara hemma. Efter två minuter inne på ICA tänkte jag "vart är London och mina brudar? Jag vill tillbaka!", allt kändes bara helt fel, medan jag idag har tagit en promenad genom hemstaden, träffat vänner och familj och det känns mycket bättre. Med Ms Swift sjungandes i hörlurarna och solen skinandes på himlen var det riktigt härligt att strosa runt på de välbekanta gatorna som samtidigt inte alls är välbekanta. Samma Malin som åkte från västkusten för ett år sedan kom inte tillbaka, en erfarenhetsrikare Malin åkte tillbaka till Sverige.
Det märks att det behövs en nystart för att man inte ska "gå tillbaka". Min garderob rensas nu till 90%, alla gamla kläder som jag inte kommer använda ska tas ut och ges till behövande, jag gör om och organiserar böcker/filmer på ett nytt sätt eller på nya platser - allt för att inte gå tillbaka till "det gamla". Jag behöver en nystart, om inte kommer det bli tungt. Efter att man som person vuxit så mycket och hemstaden/huset/gatan där man bodde förut ser exakt likadan ut behövs det något nytt. Man vill inte gå tillbaka utan bara se framåt och göra något med den nya personen man är idag.
I och med att London-äventyret är över är det även dags att stänga igen den här bloggen. Det har varit så kul att skriva om allt som hänt under året för att ni där hemma (och kanske några au pairer/blivande au pairer/gamla au pairer/människor i allmänhet?) ska kunna följa med på den här resan. Tack!! Det kommer ploppa in några fler inlägg om de sista helgerna i London och hur det känns att behöva ställa om till "Sverige-mode" - så länge slipper ni mig inte!
skriven
Käraste du... Jag förstår precis vad du menar. Det kändes så enormt konstigt och fel att komma hem efter året i Paris. Allt omkring mig kändes precis samma som det alltid hade varit, och all personlig utveckling jag genomgått och alla erfarenheter jag fått, upplevde jag nästan inte existerade där. Inget var som jag var van vid, men samtidigt "visste" jag ändå hur man levde det här Sverige-livet. Jag tycker du gör helt rätt i att nystarta - då känns allt bättre! Och med den stundande hösten kommer det att bli ännu lättare! Ska bli så enormt kul att träffa dig! Jag är glad att du är tillbaka (även om du inte till 100 % är det än, haha!)